Greta gör inte alltid som man vill ...
Bara för att man har goda avsikter och vet hur man vill att det ska gå till så innebär det inte alltid att det blir som man tänkt ...
Var igår till veterinären för ett återbesök efter förra veckans operation. De var tvungna att tvätta av klon och jag hade uppgiften att hålla fröken. Hon försökte bita ifrån några gånger, men ett fast kärleksfullt (nåja... jag ville henne åtminstone bara väl) grepp gjorde att hon inte kom undan. Det blev tvättat.
Det var inte infekterat men inte heller helt läkt. Det är inte alltid så enkelt med en livlig glad lekfull hund och ett sår som behöver luftas, hållas torrt och inte ska bli slickat på. Ekvationen går inte riktigt ihop.
Veterinären beslutade att det bästa nog var om de la ett nytt förband och det satt på några dagar så klon fick läka. Fördelen är att såret hålls rent och det blir inte slickat på. Nackdelen är att det denna regniga sommar måste hållas torrt och det blir trots allt inte lika luftigt som det skulle utan förband. Men husse får ta det som det kommer, inte mycket att välja på.
Idag var det dags för promenad. Hade satt en grov slitstark påse över och fäst ordentligt. Extra slitförmåga tack vara extra silvertejp utanpå. Iväg ut i skogen. Hålla Greta i koppel där det finns diken för där finns det vatten som fröken gärna badar och springer i. Släpper lös Greta där det är torrt och inga diken så hon får springa lite och lukta som hon gillar så.
För att få lite omväxling går jag genom ett skogsavsnitt som vi inte brukar gå omkring i. Jag förstod på växtligheten att det här var lite fuktigare i marken, men så länge det var i marken så gick det ju bra. Men ... fuktig skog brukar innebära diken. Det hade jag inte tänkt på. Förrän Greta hittat ett. Ett dike behöver inte vara djupt för att innehålla 5-10 cm vatten. En hund som lägger sig ner i vattnet blir snabbt väldigt blött. En tass som ligger ner i det vattnet blir väldigt blött snabbt även om det råkar sitta en påse över eftersom pälsen är allt annat än tät. Husse borde ha smäll på fingrarna! :-)
Tillbaka hemma så blev det till att klippa upp och ta bort bandaget så tassen och klon kunde torka. Greta fick ägna eftermiddagen till att vara bunden och ligga på filtar med krage på så tassen fick vara ifred medan husse gick omkring i närheten och byggde på farstubron. Livet kan vara hårt ibland för busiga lekfulla flickor!
Var igår till veterinären för ett återbesök efter förra veckans operation. De var tvungna att tvätta av klon och jag hade uppgiften att hålla fröken. Hon försökte bita ifrån några gånger, men ett fast kärleksfullt (nåja... jag ville henne åtminstone bara väl) grepp gjorde att hon inte kom undan. Det blev tvättat.
Det var inte infekterat men inte heller helt läkt. Det är inte alltid så enkelt med en livlig glad lekfull hund och ett sår som behöver luftas, hållas torrt och inte ska bli slickat på. Ekvationen går inte riktigt ihop.
Veterinären beslutade att det bästa nog var om de la ett nytt förband och det satt på några dagar så klon fick läka. Fördelen är att såret hålls rent och det blir inte slickat på. Nackdelen är att det denna regniga sommar måste hållas torrt och det blir trots allt inte lika luftigt som det skulle utan förband. Men husse får ta det som det kommer, inte mycket att välja på.
Idag var det dags för promenad. Hade satt en grov slitstark påse över och fäst ordentligt. Extra slitförmåga tack vara extra silvertejp utanpå. Iväg ut i skogen. Hålla Greta i koppel där det finns diken för där finns det vatten som fröken gärna badar och springer i. Släpper lös Greta där det är torrt och inga diken så hon får springa lite och lukta som hon gillar så.
För att få lite omväxling går jag genom ett skogsavsnitt som vi inte brukar gå omkring i. Jag förstod på växtligheten att det här var lite fuktigare i marken, men så länge det var i marken så gick det ju bra. Men ... fuktig skog brukar innebära diken. Det hade jag inte tänkt på. Förrän Greta hittat ett. Ett dike behöver inte vara djupt för att innehålla 5-10 cm vatten. En hund som lägger sig ner i vattnet blir snabbt väldigt blött. En tass som ligger ner i det vattnet blir väldigt blött snabbt även om det råkar sitta en påse över eftersom pälsen är allt annat än tät. Husse borde ha smäll på fingrarna! :-)
Tillbaka hemma så blev det till att klippa upp och ta bort bandaget så tassen och klon kunde torka. Greta fick ägna eftermiddagen till att vara bunden och ligga på filtar med krage på så tassen fick vara ifred medan husse gick omkring i närheten och byggde på farstubron. Livet kan vara hårt ibland för busiga lekfulla flickor!
Kommentarer
Trackback
